Exploateringen har många ansikten inom servicebranscherna

Inom servicebranscherna förekommer även i Finland många olika former av exploatering av arbetstagare. Arbetskraftsexploatering är ett omfattande begrepp och inbegriper en skala som rymmer allt från löner som inte är förenliga med kollektivavtalen till arbetsrelaterad människohandel, dvs. tvångsarbete.

Arbetskraftsexploatering är ett fenomen som ofta berör personer med invandrarbakgrund, då de av många olika skäl har en svagare ställning på arbetsmarknaden, konstaterar Suvi Vilches, som är jurist vid Servicefacket PAM.

Fackförbunden inklusive PAM tas oftast med på Regionförvaltningsverkets begäran till exempel när det gäller tolkningen av kollektivavtal i sådana fall där man upptäcker oegentligheter i samband med arbetsplatsinspektioner. Brister har upptäckts inom servicebranscherna, och i synnerhet inom restaurang- och fastighetsservicebranschen.

PAM spelar därför en aktiv roll, inte bara när det gäller att trygga medlemmarnas rättigheter, utan även på ett bredare plan som intressebevakare inom servicebranscherna, i syfte att förebygga ojämlikhet och uppkomsten av två parallella arbetsmarknader. Detta inbegriper bland annat framhävande av sådana fenomen och samarbete med bl.a. frivilligorganisationer.

”I min roll ingår också att hjälpa dem som har en särskilt svag ställning i arbetslivet. Men det är utmanande att nå ut till dem. Då krävs det bland annat just ett samarbete mellan olika parter samt utbildning, så att exempelvis förtroendemän ska känna igen de många olika fenomenen som är kopplade till arbetskraftsexploatering”, säger Vilches.

Den allvarligaste formen av arbetskraftsexploatering är människohandel. Människohandel förekommer också i Finland och i synnerhet inom servicebranscherna. Enligt Kaari Mattila, som är generalsekreterare i Förbundet för mänskliga rättigheter, var det i nio av tio fall restauranger som under 2015–2016 fick en fällande dom för ockerliknande diskriminering i arbetslivet, för utländska arbetstagares rätt att arbeta eller för människohandel. I samtliga dessa rättsfall hade de utnyttjade personerna utländsk bakgrund.

Men utlänningar råkar också ut för andra typer av diskriminering och exploatering.
”Ofta säger man att de som exploaterar personer med invandrarbakgrund till exempel inom restaurangbranschen också själva har invandrarbakgrund, men det stämmer inte längre helt och hållet. Om vi till exempel talar om arbetsgivare som inte betalar ut löner eller som låter arbetstagarna jobba under sådana arbetstider att det är oförenligt med kollektivavtalen, så finns det också finländare bland dessa arbetsgivare”, berättar Vilches.

För närvarande försöker regeringen genomdriva en förändring som medför en försämring av uppsägningsskyddet, vilket innebär att det blir enklare att säga upp arbetstagare i små företag. Arbetstagare med invandrarbakgrund har redan nu en sämre ställning på arbetsmarknaden. Här skulle de hamna i en ännu sämre ställning i förhållande till sina arbetsgivare, om de försöker ta upp missförhållanden. ”Även mot bakgrund av detta borde vi försöka få beslutsfattarna att inse vad en sådan förändring innebär”, säger Vilches.

Är det så att förbundet aldrig får reda på de grövsta fallen?
”Inom städbranschen är det vanligt att man arbetar många fler timmar än vad som rapporterats. På platsen som ska städas har beräkningarna gjorts så att den officiella arbetstiden är det antal timmar som har sålts till kunden. Städföretaget har vunnit upphandlingen med ett visst antal timmar, men i verkligheten klarar man inte av att städa där på denna tid. Företaget betalar ändå inte för övertid, eftersom företaget enligt arbetsgivarna inte har krävt att arbetstagarna ska jobba längre dagar, utan menar att arbetstagarna bara är ’långsamma’. ”Detta är ett bra exempel på exploatering, och det är ofta just utländska arbetstagare som utsätts för det”, beskriver Vilches.

Särskilt inom städbranschen finns det också många arbetstagare med invandrarbakgrund. I en lönejämförelse som gjordes av PAM i början av år 2018 framkom det att nästan 50 procent av städarna i huvudstadsregionen har invandrarbakgrund.

Utmaningen är att förbundet sällan direkt får höra om de grövsta fallen med underlöner och oegentligheter gällande rätten att arbeta, eftersom varken arbetsgivare eller arbetstagare har anslutit sig till facket på de problematiska arbetsplatserna.

Arbetskraftsexploateringen återspeglas i antalet tvistemål som hanteras av förbundet
Enligt Johanna Sparf, som är regionchef för PAM Helsingfors-Nyland, får regionalkontoret regelbundet begäranden om handräckning av polisen till exempel vid utredningar av PAM-medlemmarnas lönefordringar. För närvarande utreder förbundet bland annat ett fall som gäller underlön inom restaurangbranschen, där polisen begärt om handräckning. Markku Peltola, som är ombudsman på regionalkontoret för Helsingfors-Nyland, berättar att detta är att viktigt fall som berör sammanlagt 20 personer med invandrarbakgrund. Tvistemålet kommer att tas upp i hovrätten i september.

I mars 2018 fanns det 180 st. anhängiggjorda tvister på regionalkontoret för Helsingfors-Nyland. Bland dessa gäller ca 70 % förbundsmedlemmar som har invandrarbakgrund och arbetar inom fastighets- och restaurangbranschen. Tvisterna gäller oftast lönefordringar och avslutande av anställningsförhållandet, men det finns också allvarligare överträdelser.

”Det mest effektiva sättet att förebygga samtliga typer av arbetskraftsexploatering är säkert att informera om saken. Syftet är att både förbundets medlemmar och personer som inte är medlemmar ska känna till lagen och kollektivavtalen och att de ska vara medvetna om sina egna rättigheter, och veta att man i Finland inte får bli uppsagd om man berättar för andra om dessa frågor, och att det är helt i sin ordning att berätta om detta till exempel för en arbetarskyddsinspektör. Vi behöver också i övrigt ökad medvetenhet: Är man inte säker på om allt är i skick i anställningsförhållandet, så får man alltid fråga, och då borde man få mer information”, säger Vilches som en påminnelse.

PAM driver dessutom frågan om kriminalisering av underlöner, dvs. bötesstraff till arbetsgivare som betalar alltför låga löner.

Problemen är störst inom restaurang- och städbranschen enligt Regionförvaltningsverket. Läs mer på PAMs webbplats.